Battle Angel Alita

Battle Angel Alita
Yukito Kishiro
Viz Graphic Novel
Sidor läses från vänster till höger

Battle Angel Alita utspelar sig någonstans på 2500-talet där gränserna mellan maskin och människa har suddats ut till en flytande gråskala. Mer eller mindre mänskliga hjärnor placeras i ännu mer eller mindre högteknologiska kroppar i ett härligt virrvarr av cybernetik.


Första volymen av de totalt nio i Yukito Kishiros Battle Angel Alita var en av de första japanska serierna jag läste på engelska. Det var ungefär tio år sedan, jag gick på gymnasiet, och den här texten riskerar därför att präglas av något slags nostalgiskt skimmer. Idag äger jag samtliga volymer sedan länge, men jag minns hur jag skrev ut kapitel i smyg från skolans skrivare, dels för att slippa läsa den på en datorskärm och dels för att jag på något sätt ville ha den. Som min egen.

I Yukito Kishiros framtidsvärld lever de rika mer eller mindre oåtkomliga i en enorm svävande stad - Tiphares. Under Tiphares ligger vad som i den engelska översättningen kort och gott kallas för ”The Scrapyard” – eller ”Skrotupplaget” på svenska där de mindre belevade lever i en intressant blandning av övervakningssamhälle och total anarki. Förbrukade resurser från det rika Tiphares dumpas från hål på undersidan ner till marknivå där de hamnar på enorma skrotberg. Just på en sådan skrothög börjar Battle Angel Alita med att skrotupplagsdoktorn/-mekanikern Daiskue Ido hittar en trasig bortkastad robotkropp med kvinnliga proportioner som han tar hand om och döper till Alita.

Vansinnesskrattet ger Frankenstein-vibbar

Eller snarare, han döper den till Alita i Viz engelska översättning. På japanska heter nämligen Alita ”Gally” och den japanska originaltiteln på hela serien är Gunnm. Ändringen från Gally till Alita skulle kunna bottna i att L och R (liksom B och V) på japanska motsvarar samma ljud, eller snarare ett ljud någonstans mellan L och R som är rätt knepigt för oss västerlänningar att få till. Viz kan därför ha tolkat Gally som Gary och bestämt sig för att det vore ett lite för opassande namn på en kvinnlig huvudperson. Ett kuriöst stickspår med liknande problematik är Kousuke Fujishimas romantiska komedimanga Oh My Goddess! som (mycket) löst baseras på nordisk mytologi och då främst de tre ödesnornorna Urd, Verdandi och Skuld. Den mest prominenta av dessa är Verdandi och eftersom just V och R ställer till det i japanskan fick hon istället det lite mer sötsliskiga namnet Belldandy.

Så med det i åtanke är ”Alita” ett helt okej val.

Yukito Kishiro är inte den mest subtile

Ido reparerar Alita och vill till en början på klassiskt manér låsa in henne för att skydda henne från världens brutalitet. Hans missriktade omtanke kollapsar dock snart då Alita har en komplex historia som hon inte minns, men som sakta men säkert nystas upp i takt med att hon återupptäcker dolda, för världen bortglömda, stridskonster – Den mytomspunna Panzerkunst. Yukito Kishiro verkar älska tyska, bollar gärna med referenser till filosofer som Nietzsche och inkluderar ofta små pseudovetenskapliga förklaringar till hur de fantastiska sakerna i Alitas värld fungerar.

Battle Angel Alita är ofta rätt våldsam

Alita som karaktär är ombytlig, ena sekunden självsäker, andra gånger sårbar och grubblande, nästa naiv och på gränsen till flirtig. Möjligen är tanken att spegla den dubbla förvirringen i hennes inre - okunskapen över vem hon är, och hennes yttre – De ständiga reparationerna och byten av kroppar. Möjligen gillar Yukito Kishiro omväxling och ser Alita som något av en möjlighet att skapa sin idealkvinna. Tecknarstilen och berättartekniken är dock i mina ögon oklanderlig. Yukito Kishiro har en nästan magisk känsla för estetik, både vad gäller stillbilder och att avbilda rörelser och det gör att Battle Angel Alita är en manga jag tenderar att plocka fram gång på gång med jämna mellanrum.

En sund själ i en ny kropp

Ett givet tema genom volymerna är föga förvånande definitionen av vad som konstituerar en människa i motsats till en maskin. Främst är dock Battle Angel Alita ute efter att underhålla och man står aldrig och stampar speciellt länge. Ena sekunden engageras jag av en skrotupplagspojkes dröm om ett bättre liv i Tiphares, för att i ögonblicket efter leva mig in i Motorball, Yukito Kishiros egen minst sagt dödsföraktande framtidssport. Motorball har till och med fått en egen kort spinoff-manga i Ashen Victor som jag verkligen hoppas kunna ta upp inom kort. Det finns också en, i mina ögon sämre, fortsättningsserie vid namn Battle Angel Alita: Last Order som ännu inte är avslutad. Dessutom diskuteras en filmatisering av James Cameron, men den har å andra sidan diskuterats ända sedan jag först skrev ut bilder i smyg...